Ni har nu läst en del om min farfars farfar Anders Andersson Tropp. Hans far hette Anders Pehrsson Tropp och hans son, min farfars far hette Anders August Tropp. Farfar hette Anders Bertil Tropp. Pappas äldsta bror har Anders som andranamn. Min bror och alla mina manliga kusiner på fars sida heter Anders. En av dem som tilltalsnamn. Han har nu hittat hit och är förstås välkommen!
Den 22 april 1852 döms Lars Andersson Tropp i Hova Häradsrätt. Även han har häktats av kronolänsman J Lundin. Anklagelsen är att han begått inbrottsstöld hos Carl Johansson i Lillhult.
Den 14 april har Lars gjort ett hål o taket på målsägarens bod, där han förvarade sina matvaror. Han har därifrån stulit “Rökadt fläsk, torrt kött kalfkött, ister och hvetemjöl”. Allt detta har återfunnits. Därutöver har han stulit 1 ½ tunna råg, 2 tunnor Hafre och 2 tunnor hvetemjöl som inte tillrättafåtts. Varorna har återfunnits efter anvisning av Lars “uti skogen i närheten av hemmanet Lillhult”. De har också hittats hemma hos “jämväl tilltalade Carl Johansson” där påsen med vetemjöl hittades i en vedhög samt “ett stycke kött och ett stycke fläsk i ett par Carl Johansson tillhöriga byxor”. Till rätten har också inkommit ett brev från en J.P. Skoglund som anhåller om att Lars även ska förhöras om saker som hänt när Lars gjort arbeteten åt denne Skoglund. Han ska bl a “för det förste tillgripit en mjölsäck vid Gullspångs qvarn”. Skoglund menar också att Lars kommit och gått när han haft tjänst på hans gård. Bl a försvann han tre dagar när det var marknadsdagar i Mariestad. När han slutligen försvunnit för gott stals från Skoglunds ladugård nattetid “två utlänska gäss och två Tyska höns”. De hade slaktats i ladugården innan de togs därifrån. Skoglund skriver att Tropp varit synlig i byn under de några dagar runt detta datum. Han ska då ha burit en tom säck. Några dagar senare har ett vittne mött Lars Tropp mellan Hasslerör och staden Mariestad med en säck på ryggen.
Tyvärr missade jag att kopiera den sista sida som anger vad domen mot Lars blev. Jag ser i kyrkböcker att han 1852 fick en dom på 29 dagar vatten och bröd och antar att det var denna dom det gäller.
I texten runt domen mot Anders Andersson Tropp står beskrivet om lite av hans livsöde fram till den dag han står åtalad.
Han är “född i Fröåkra uti Lyrestads socken där hans numera avlidne fader Anders Tropp var boende. Efter moderns död har han blivit uppfostrad på socknens bekostnad tills dess att han första gången begick Herrens Heliga Nattvard (konfirmerades). Därefter har han tidvis vistats hos sin farbroder Husaren Hans Åhs vid Hellsås, men har aldrig haft någon stadig tjänst. Farbrodern är numera avliden och efter den tiden har Anders uppehållit sig varhelst han kunnat och tidigare blivit straffad för första resan stöld”.
Anders var fem år när hans mamma dog. Han hade då tre bröder, två äldre och en yngre. Den yngre dog ett år efter mamma, endast tre år gammal. Pappan dog när Anders precis fyllt åtta. Efter föräldrarnas död fick han alltså bo hos några släktingar, en snabb titt visar att det är hans fars syster med familj han bor i. Här fick han bo tills dess att han konfirmerades och efter det ansågs han vara gammal nog att sköta sig själv. Jag tänker mig att han stal för sin överlevnads skull. En höna för att få något att äta för dagen. När domen skrivs är Anders nästan 17 år gammal. Han borde ha kunnat få tjänst som dräng. Varför hade han inte det? Var han kanske något av dåtidens värsting?
Anders kommer till häradsrätten från länshäktet där han suttit sedan häktats av Kronolänsman J. Lundin. Han är misstänkt för “åtskilliga stölder inom Lyrestads socken”.
Av Johannes Eriksson i Fröåkra har Anders stulit 8 st höns, 1 tupp och 1 oxtöm. Av Carl Holmén i Hällsås 1 fotsack och 1 höna samt av Jonas Arvidsson i Hällsås 4 höns. Alltsammans värderas till 20:12 Riksdaler Banco. En del av det stulna har lämnats tillbaka till målsägarna. Johannes Eriksson har t ex fått tillbaka sju av sina åtta höns. Det beskrivs hur Holmén förlorat hönan natten mellan den 24 och 25 februari och fotsacken natten till den 28:e. Han vittnar också om att han fått tillbaka fotsacken men inte hönan.
I “Utslaget” står att läsa att Anders frivilligt tillstått att han har stulit från ovan nämnda målsägare. Första gången han stod åtalad för stöld undgick han bestraffing och lagen säger nu att han endera ska betala 4 dubbelt det han stal dvs 81 Riksdaler Banco att delas mellan de tre målsägarna eller att han får nitton dagar fängelse med vatten och bröd i länshäktet. Förutom detta straff skall han “utstå en söndags uppenbar kyrkoplikt, som antingen bör verkställas eller kungöras inom Lyrestads socken”. Han ska också som jag tolkar det ersätta alla tre bönderna med ett angivet antal Riksdaler Banco. Avslutningsvis kan vi läsa att han saknar tillgångar och därför återförflyttas till länshäktet för att avtjäna sitt kroppsstraff.
Här vill jag avslutningsvis flika in att jag har läst någonstans att straffet “vatten och bröd” visst ska ha varit ett väldigt hårt straff att ta emot. Vi som lever idag kan väl bara föreställa oss hur detta skall ha känts!
Bland mycket annat i texten om domarna mot Anders och Lars stod beskrivet hur de såg ut:
“Tilltalade Anders Andersson som är lång till växten, med blå ögon, trindt ansikte, ljusa hår samt uppstående näsa och spenslig kroppsväxt”
“Lars Andersson som är lång till växten med bruna ögon, ljusbruna hår och ögonbryn och trindt ansigte”
Som ni hör var de tydligen inte lika varandra. Anders var ljus och blåögd medan Lars hade brunt hår och bruna ögon.
Jag visste att Anders Andersson Tropp satt på Carlsborgs fästning 1852-1855. I Lyrestads kyrkobok har jag kunnat läsa att han var straffad för stöld 1851 och 1852. Alltså gav jag mig på att leta i domböcker för 1852. På denna tid hade man ting tre gånger om året, vinterting, sommarting och höstting. De brott som hade begåtts samlades alltså samman och togs upp på något av dessa ting.
Jag började leta från början 1853, dvs vintertinget. Som jag skrev i föregående inlägg var det svårt och rent av riktigt tråkigt. Det är omöjligt att sitta och läsa allt så det var att skanna över texterna med ögonen och leta efter ord jag kände igen. Anders, Tropp, Lyrestad och fästning tittade jag bl a efter.
Så stod det plötsligt där, på näst sista microkortet för vintertinget 1852 i Hova Häradsrätt, ett intyg från prästen i Lyrestads socken “Att Drengen Anders Andersson Tropp…”.
Tjoho! Jag hade hittat något. Här kunde jag se att det handlade om att Anders hade gjort sig skyldig till stöld av diverse saker från bönder i Fröåkra. Jag bad om att få in orginalboken och efter en liten stund satt jag där och kunde bläddra i denna. Döm om min förvåning när jag genast fick upp en annan sida i boken där det stod om “Lars Andersson Tropp”. Det var ju Anders bror, han som senare hamnade på Malmö fästning och som är förfader till en del av er som jag vet brukar besöka denna min blogg.
Senaste kommentarerna