Åke, en annan släktforskare som jag mailar med, uppmärksammade mig på begreppet “kronoarbetskarl” som står antecknat för Pehr Gustav Andersson Tropp.
Kronoarbetskåren inrättades 1842 och “bestod av ‘för bristande försvar till allmänt försvarsarbete dömda personer’, s.k. försvarslösa eller lösdrivare, samt av från krigsmakten utstraffat manskap. Kronoarbetskåren var under militärt befäl och användes vid byggande av fästningar eller kanaler.” (Källa: Nationalencyklopedien)
Det var alltså så att man kunde hamna här om man inte hade något att försörja sig på. Vanligtvis var man kvar här tills dess man kunde visa på att man framöver skulle klara sin försörjning på annat sätt.
Innan inrättandet av kronoarbetskåren hade man ansett det vara ett brott att inte kunna försörja sig.
Läser man vidare om denna kår hittar man att:
“För befästningsarbeten på Karlsborgs fästning inrättades 1826 en pionjärkår bestående av s.k. lösdrivare, vilken 1842 uppgick i Kronoarbetskåren.”
Alltså var det troligtvis så att våra Tropp-bröder för att inte driva omkring utan arbete blev skickade till Karlsborg. Vad fick de göra där? Har de varit med och byggt någon av alla de stora byggnadsverk vi kan se runt omkring i Sverige idag?
Lars Johan var mellanbrodern av de där tre pojkarna som blev föräldralösa. Han gifte sig 1857 med Johanna Andersdotter i Rynningen, Kvarntorp, Amnehärad. Jag visste det inte innan men tog reda på att detta ligger ganska nära Askevik. Alltså precis intill gränsen till Lyrestad socken. 1858 föds deras son Johannes, och nästa barn kommer inte förrän 1864. I husförhörslängderna kan man se att Johanna och sonen bor tillsammans med hennes föräldrar när pojken är några år.
År 1863 flyttar Lars Johan hem till familjen igen efter att ha avtjänat 5 år på Malmö fästning. Vad hade han gjort? Hur kändes det för Johanna när hon fick veta att hon ensam skulle uppfostra deras lille son under några är när maken avtjänade ett straff? Hur kan det ha varit för Lars Johan att sitta där på fästningen i fem år och veta att det fanns en liten son som växte och undrade var hans far var?
Tre år efter att han kommit hem från sitt fängelsestraff, år 1866, drunknade Lars Johan då han och två grannar skulle segla till Mariestad. Familjen hade då utökats med dottern Augusta och Johanna hade fyra månader kvar innan hon skulle föda hennes och Lars Johans tredje barn, Christina Carolina.
Dottern Augusta är mormors farmor till en tjej vid namn Helena som liksom jag släktforskar. Jag har av henne fått veta att Augusta gifte sig Högberg och idag har ett stort antal ättlingar. Några av dem vet jag vilka de är.
Väldigt många av mina anfäder har hållit sig i trakten Hova – Lyrestad. I kväll har jag tittat lite mer på gammelmorfar Arvids släkt. Hans far hette Anton och var från Älgarås. Arvids mormor hette Johanna Eriksdotter och föddes 1829 i Götlunda. Hennes far Erik Jonsson var från Kyrkefalla. Fördelen med att forska på dem som hållit sig i samma trakter är att man kan bynamnen. I Hova t ex vet jag att Bråta och Bjerke ligger precis intill varandra. I Kyrkefalla socken har jag ingen aning om vad byarna heter och var de ligger. Som tur är ligger de ju kvar! 🙂
Som synes har jag inte varit så aktiv med detta ett tag nu. Har mest kollat upp källor på gamla uppgifter jag hade. Bl a hittade jag källan där bröderna Tropp står som “Lösdrivare utan hemvist och laga försvar”. För Anders och Pehr Gustav står en anteckning om Carlsborg.
Senaste kommentarerna