Viktorias släktforskning
Lite av varje om min släktforskning… och lite till!
Antalet i databasen
Jag fyller hela tiden på med folk i min databas över släkten. Den 13 januari var det 1070 personer. Idag den 18 maj finns det 1403 personer i samma databas.
Välkomna hit, ni från Lyrestad
Idag vet jag att min kusin och hans barn som bor i Lyrestad kommer att titta in. Ville bara hälsa er välkomna. Hoppas att ni hittar något intressant här om vår gemensamma släkt.
Koppor
Som dödsorsak för många hittar man “koppor”. Speciellt gäller detta de som dött redan som små barn. Jag blev lite nyfiken på vad detta egentligen var för en sjukdom. Sedan tidigare vet vi ju att vaccinet mot koppor var en av de stora orsakerna till den enorma folkökningen i Sverige på 1800-talet. Folkökningen som fick till följd att så många kände sig tvingade att lämna landet.
Jag hittade en artikel om kopporna som du kan läsa om du klickar här. Speciellt intressant tycker jag att det var att läsa den unge läkaren Eberhard Munck af Rosenschölds beskrivning av sjukdomen:
”Det stora elände, som menniskan får lida af många och elackartade Koppor, kan ej beskrifwas med ord utan blott ses i naturen, eller rättare, blott kännas af den, som har dem.
Hela kroppen från hufwud till fötter är betäckt med otaliga sammanflytande Koppor, och bränner som eld. Ansigtet är fasligen uppswullit och wanstäldt; ögonen äro beröfwade ljuset, näsan luften; det tillswullnade rosslande swalget törstar efter vatten och kan ej swälja ner det; lungorna andas en ruten stank; ur ögonnästen flyta tårar och war, ur munnen beständigt en skarv saliv, ur tarmarne rutne excrementer, ofta blandade med blod och war. Även med urinen går ofta bort blod och war.
Hela kroppen är en böld, den sjuke tål ej att röras wid, och sjelf kan han ej röra sig; han ligger qwidande på ett ställe; sömnen flyr hans läger; hans outsägliga plågor och qwal störta honom i wanmagt och slummer, och äfwen i slumret darra hans senor, och tänderna gnissla. En brun skorpa betäcker sluteligen hela kroppen och ansigtet, och ur dess remnor framträder ett stinkande, rutit war, som ofta uppfrätt köttet ända till benen.
Man ser inte mer en menniska i den sjuke – och Mor och Far, och Bror och Syster och alla, som äro omkring den sjuke, bedja till Gud: att Han dock, efter så många qwalfulla dagar och nätter, måtte sluta dess förskräckliga jämmer och plågor. Men icke alltid är den sjuke så lycklig, att få sitt lidande slutadt med döden. Ofta får han lefwa beröfwad de förmåner, som Naturen ämnat honom, för att njuta lifwet”.Första anförlusten
Anförlust kallas det när två av ens förfäder har samma ursprung. Jag har inte hittat sådant förut men nu gjorde morfars syster mig uppmärksam på en sådan i familjen. Ivar och Ingeborg var nämligen släkt med varandra. Ivars mormors far och Ingeborgs farmors mor var nämligen syskon. Detta gör att de var “bryllingar” eller “fyrmänningar” med varandra.
Aja baja!
Lars Jansson, min morfars morfars morfar, har en anteckning på sig i husförhörslängden Hova. Här står att han den 29 Maj 1822 blev pliktfälld för fylleri å helgdag. Aja baja!
Augustas fyra barn
Här ser ni en bild på Augustas fyra barn, från vänster: May, Charles, William och Ruth Turkington. Nedan ser ni samma “barn” några år senare, först tillsammans med mamma år 1936 och sen år 1961.
Augusta med familj
Idag har jag varit hos mittenbarnet av de 17. Jag fick även här låna med mig mycket intressanta bilder. Hennes familj har hållit kontakten med en del av de amerikasläktingar som finns. Jag har förut i bloggen berättat om Augusta som utvandrade 1881. Här får du se en bild av Augusta, maken William och deras två första barn utanför sitt första hus. Inte riktigt vår standard va?
Efternamn
Jag vet inte varför men jag är väldigt fascinerad av alla roliga efternamn man hittar när man sysslar med denna hobby. På fästningen i Karlsborg har de flesta andra efternamn än sonnamn. Vad sägs t ex om Bordeaux, Blankett, Snöboll, Tvilling, Boll,Trana och Kanon. Jag hittar också alla de där “vanliga” soldatnamnen: Blom, Rask, Snygg, Trygg, Falk, Granat och Krantz.
Enligt statistiska centralbyrån finns det ingen eller högst fyra svenskar som heter Snöboll i efternamn. Det vore väl häftigt att heta “Viktoria Snöboll”? Däremot finns det tio personer som innehar efternamnet Tvilling.
Tyst från mig
Ni har inte hittat mycket när ni tittat in här på ett tag. Visserligen har jag inte varit riktigt lika aktiv på sistone men den största orsaken till att jag inte skrivit något har helt enkelt varit att jag inte ansett mig ha något intressant att skriva om. Jag har använt mycket tid till att leta i böckerna från Karlsborg i hopp om att hitta något om bröderna Tropp.
Häromdagen var jag i dotterns niondeklass och berättade om släktforskning och om utvandringen till Amerika. De ska arbeta med detta ämne i skolan. Jag var mycket imponerad av hur de satt tysta och lyssnade. Man tror lätt att en niondeklass ska vara svårt att få tyst på. Endera tyckte de att det jag berättade var intressant annars hade de vänligheten att visa mig stor respekt. Kul var det i alla fall!
Imorgon ska jag till den av de 17 syskonen som antagligen är mest intresserad av släktens historia och dessutom har kontakt med en del av “amerikasläkten”. Det ska bli jätteintressant att tala med henne och titta på bilder tillsammans.
Kronoarbetskarl
Åke, en annan släktforskare som jag mailar med, uppmärksammade mig på begreppet “kronoarbetskarl” som står antecknat för Pehr Gustav Andersson Tropp.
Kronoarbetskåren inrättades 1842 och “bestod av ‘för bristande försvar till allmänt försvarsarbete dömda personer’, s.k. försvarslösa eller lösdrivare, samt av från krigsmakten utstraffat manskap. Kronoarbetskåren var under militärt befäl och användes vid byggande av fästningar eller kanaler.” (Källa: Nationalencyklopedien)
Det var alltså så att man kunde hamna här om man inte hade något att försörja sig på. Vanligtvis var man kvar här tills dess man kunde visa på att man framöver skulle klara sin försörjning på annat sätt.
Innan inrättandet av kronoarbetskåren hade man ansett det vara ett brott att inte kunna försörja sig.
Läser man vidare om denna kår hittar man att:
“För befästningsarbeten på Karlsborgs fästning inrättades 1826 en pionjärkår bestående av s.k. lösdrivare, vilken 1842 uppgick i Kronoarbetskåren.”Alltså var det troligtvis så att våra Tropp-bröder för att inte driva omkring utan arbete blev skickade till Karlsborg. Vad fick de göra där? Har de varit med och byggt någon av alla de stora byggnadsverk vi kan se runt omkring i Sverige idag?
Senaste kommentarerna