Anders Gustaf Larsson föddes 1869 i Brushult. Samma år föddes kusinen som vi känner som Malott i Lyrestad. Vi vet ju att Malott flyttade till Brushult senare. Båda utvandrade de till Amerika 1894. Brukade de umgås? Planerade de sin flytt tillsammans? Pat frågade och jag undrar förstås också. Jag får forska lite i detta. Under tiden ska ni få se några bilder på Anders som när han kom till Amerika kallade sig Andrew Palmer. Efternamnet tog han enligt Pat för att det betyder pilgrim eller vandrare. Andrew blev snickare i det nya hemlandet och han gjorde visst vackra parkettgolv.
I ett mail från Pat idag har jag fått fler bilder och jag har också fått hennes tillåtelse att lägga ut dem här så att ni andra kan få se vår släkt i Cambridge.
Pat Kerwick, som är dotterdotter till Anders Gustaf Larsson från Brushult.
Så kom idag mailet från Pat själv. Så här skriver hon (översatt till svenska):
Kära Viktoria,
Jag blev väldigt förtjust över att få veta att du är släkt med min förfader på mammas sida, Anders Gustaf Larsson! Min mammas syster, Elsie släktforskade mycket men efter att hon gick bort trodde vi inte att vi skulle kunna hitta mer om våra släktingar i Sverige. Eftersom efternamn ändras varje generation, visste vi inte var vi skulle börja!
Jag arbetar på ett museum och denna månad har vi besök av en forskare från Sverige. Hon skickade information om min morfars familj till sin man som är väldigt intresserad av släktforskning och på något sätt hittade han dig väldigt snabbt.
Oturligt nog talar jag inte svenska utom med hjälp av ett lexikon. Jag hoppas att du talar engelska!
Min morfar blev snickare efter att han hade emigrerat till Förenta Staterna, men jag tror att han alltid saknade bondgården. Min mor sa att hans dröm var att försöka spara tillräckligt med pengar för att köpa en gård här. Han gifte sig med min mormor, Augusta Benedicta Johansson som han träffade i Förenta Staterna. Hennes familj kom från Alvsered.
Jag har tre barn, alla nu vuxna och min son heter Andrew efter min morfar.
Jag ser mycket fram emot att höra av dig!
Bästa hälsningar,
Pat
Igår damp ett mail ner i min brevlåda.
“Hej Viktoria
du känner inte mig, men jag fick ett mejl från min fru som sitter och forskar på Peabody Museum i Boston, om en svenskättling på museet som var nyfiken var hennes morfar kom ifrån. Du har med honom i din släktforskning, Anders Gustaf Larsson från Hova, född 1869. Han emigrerade till USA, slog sig ned i Providence i Rhode Island och bytte namn till Palmer. Det finns bifogat ett Pedigree chart med detta e-postbrev. ”
När jag tittade lite på detta visar det sig att denne Anders Gustaf var en kusin till Malott. Brevskrivaren skickade med ett släktträd som dessutom innehöll fler personer än jag själv forskat fram på denna gren! Han sa också att denna amerikanska ville veta lite om platserna, hur de ser ut idag osv. Det var ju som ni förstår jättekul att kunna svara att gården som Anders Gustaf föddes på är den samma där jag själv är född, där vår släkt bott i minst sju generationer och att mina morbröder idag driver denna gård!
Så nu får vi se om vi får kontakt med avlägsna släktingar i Boston! Den planerade resan kanske även får gå dit! Det här blir dyrt! 🙂
Nu var det länge sedan jag skrev något här. Som ni säkert förstår är sommaren inte årstiden för släktforskning. Nu är det inte sommar längre, hur mycket jag än vill… Så nu börjar det rycka lite i forskarnerverna. Jag kan berätta att jag i höst läser en kurs i släktforskning på Mittuniversitetet, så en del av mitt forskande i höst kommer att bli väldigt seriöst! Vi hörs!
Jag fyller hela tiden på med folk i min databas över släkten. Den 13 januari var det 1070 personer. Idag den 18 maj finns det 1403 personer i samma databas.
Idag vet jag att min kusin och hans barn som bor i Lyrestad kommer att titta in. Ville bara hälsa er välkomna. Hoppas att ni hittar något intressant här om vår gemensamma släkt.
Som dödsorsak för många hittar man “koppor”. Speciellt gäller detta de som dött redan som små barn. Jag blev lite nyfiken på vad detta egentligen var för en sjukdom. Sedan tidigare vet vi ju att vaccinet mot koppor var en av de stora orsakerna till den enorma folkökningen i Sverige på 1800-talet. Folkökningen som fick till följd att så många kände sig tvingade att lämna landet.
Jag hittade en artikel om kopporna som du kan läsa om du klickar här. Speciellt intressant tycker jag att det var att läsa den unge läkaren Eberhard Munck af Rosenschölds beskrivning av sjukdomen:
”Det stora elände, som menniskan får lida af många och elackartade Koppor, kan ej beskrifwas med ord utan blott ses i naturen, eller rättare, blott kännas af den, som har dem.
Hela kroppen från hufwud till fötter är betäckt med otaliga sammanflytande Koppor, och bränner som eld. Ansigtet är fasligen uppswullit och wanstäldt; ögonen äro beröfwade ljuset, näsan luften; det tillswullnade rosslande swalget törstar efter vatten och kan ej swälja ner det; lungorna andas en ruten stank; ur ögonnästen flyta tårar och war, ur munnen beständigt en skarv saliv, ur tarmarne rutne excrementer, ofta blandade med blod och war. Även med urinen går ofta bort blod och war.
Hela kroppen är en böld, den sjuke tål ej att röras wid, och sjelf kan han ej röra sig; han ligger qwidande på ett ställe; sömnen flyr hans läger; hans outsägliga plågor och qwal störta honom i wanmagt och slummer, och äfwen i slumret darra hans senor, och tänderna gnissla. En brun skorpa betäcker sluteligen hela kroppen och ansigtet, och ur dess remnor framträder ett stinkande, rutit war, som ofta uppfrätt köttet ända till benen.
Man ser inte mer en menniska i den sjuke – och Mor och Far, och Bror och Syster och alla, som äro omkring den sjuke, bedja till Gud: att Han dock, efter så många qwalfulla dagar och nätter, måtte sluta dess förskräckliga jämmer och plågor. Men icke alltid är den sjuke så lycklig, att få sitt lidande slutadt med döden. Ofta får han lefwa beröfwad de förmåner, som Naturen ämnat honom, för att njuta lifwet”.
Lars Jansson, min morfars morfars morfar, har en anteckning på sig i husförhörslängden Hova. Här står att han den 29 Maj 1822 blev pliktfälld för fylleri å helgdag. Aja baja!
Här ser ni en bild på Augustas fyra barn, från vänster: May, Charles, William och Ruth Turkington. Nedan ser ni samma “barn” några år senare, först tillsammans med mamma år 1936 och sen år 1961.
Senaste kommentarerna